Kreditupplysning och UC

En kreditupplysning är en sammanställning av din ekonomi som en kortutgivare beställer innan ansökan avgörs. Hos UC innehåller den bland annat inkomst två år bakåt, dina lån och krediter, fastighetsinnehav, betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden. Själva förfrågan registreras och syns för andra kreditgivare i tolv månader.

Sidan i korthet

• En kreditupplysning på en privatperson får bara lämnas ut om beställaren har ett så kallat legitimt behov, enligt kreditupplysningslagen (1973:1173).
• Omfrågeuppgifter, alltså spåren efter tidigare upplysningar, gallras senast ett år efter att upplysningen begärdes. En betalningsanmärkning ligger kvar i tre år.
• UC publicerar varken sin formel eller någon gräns för hur många förfrågningar som är för många, bara att sambandet är statistiskt och beror på din ekonomi i övrigt.
• Att beställa en upplysning på dig själv registreras inte som en förfrågan för andra kreditgivare och påverkar inte din kreditvärdighet.
• UC, Creditsafe, Syna och Dun & Bradstreet har olika register. En förfrågan hos någon av de andra lämnar inget spår i UC:s register.

Vad är en kreditupplysning och vad står det i den?

En kreditupplysning är underlaget ett kreditupplysningsföretag sammanställer om din ekonomi och lämnar ut till den som ska göra en kreditprövning. En full personupplysning från UC innehåller enligt UC senaste händelser, inkomst två år bakåt, kreditengagemang, fastighetsinnehav, betalningsanmärkningar och skuldsaldo samt historik över anmärkningar.

Allt syns dock inte alltid. UC säljer också en kortare variant, personupplysning mikro, som bara innehåller betalningsanmärkningar och skuldsaldo. Vad beställaren ser beror på vilken produkt den köper: UC påpekar själva att en hyresvärd inte får information om dina lån och krediter.

Om just krediter uppger UC att blancolån, avbetalningslån, kontokrediter, fastighetslån och bostadsrättslån syns, medan CSN-lån bara ingår som tillval. Upplysningen visar ett års historik, och en helt färsk kredit kan saknas eftersom de flesta kreditgivare rapporterar månadsvis.

Det viktigaste:

• Inkomst: taxerad inkomst två år bakåt.
• Krediter: ett års historik över beviljade och utnyttjade krediter, inklusive kontokrediten på ett kreditkort.
• Störningar: betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden, plus historik.
• Inte med: sparande, fonder och saldon på bankkonton, eftersom de inte finns i registren.

Så fungerar UC när du ansöker om kreditkort

När du skickar in en kortansökan beställer utgivaren en upplysning, oftast via UC, och får svar på sekunder. Uppgifterna vägs mot utgivarens egen kreditpolicy, och samtidigt registreras din förfrågan i UC:s register där den syns för andra kreditgivare i tolv månader.

Talet som gör mest jobb i bedömningen heter UC Riskprognos. UC beskriver den som ett tal mellan 0,1 och 99,9 som anger sannolikheten att du får en betalningsanmärkning inom tolv månader, där högre betyder högre risk. UC talar också om UC-score, en skala mellan 1 och 999 där högre i stället betyder bättre kreditvärdighet.

Enligt UC bygger riskprognosen bland annat på betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden, befintliga lån och krediter, kreditupplysningar de senaste tolv månaderna, deklarationsuppgifter samt civilstånd och fastighetsinnehav. Exakt hur faktorerna viktas är inte offentligt, vilket är värt att minnas när någon påstår sig veta precis vad en enskild förfrågan kostar.

Bra att veta:

• Två mått: UC Riskprognos går från 0,1 till 99,9 där lägre är bättre, UC-score från 1 till 999 där högre är bättre.
• Tolv månader: förfrågningar från det senaste året är en av flera faktorer som vägs in.
• Två beslut i ett: upplysningen är bara underlag, ja eller nej kommer från utgivarens kreditpolicy.

Sänker varje kreditupplysning din kreditvärdighet?

Nej, inte på det mekaniska sätt många tror. Bilden är hämtad från det amerikanska systemet, där en hard inquiry drar av poäng direkt från FICO-scoren. Den svenska modellen fungerar annorlunda: antalet förfrågningar de senaste tolv månaderna är en variabel bland flera, inte ett fast poängavdrag.

UC är själva ovanligt tydliga med nyanserna. De beskriver ett tydligt statistiskt samband mellan antalet kreditupplysningsfrågor och antalet betalningsanmärkningar, men skriver samtidigt att flera förfrågningar har måttlig påverkan för den med stark ekonomi, medan de för någon som redan ligger nära gränsen kan bli avgörande. UC uppger också att olika typer av förfrågningar väger olika tungt: en upplysning från en hyresvärd eller ett elbolag betyder inte samma sak som en ansökan om privatlån.

Två saker följer av det. Det är inte förfrågan i sig som är problemet utan mönstret: många ansökningar tätt inpå varandra ser ut som ekonomisk press, och samma mönster används för att upptäcka bedrägerier. Och det är ofta inte poängen som avgör utan utgivarens policy. Två kortutgivare kan få samma UC på dig och landa i olika svar.

Att tänka på:

• Ingen automatik: en enskild upplysning ger inget känt, fast poängavdrag i den svenska modellen.
• Mönstret räknas: flera ansökningar under kort tid väger tyngre än samma antal utspridda över ett år.
• Utgångsläget avgör: UC uppger att påverkan är måttlig vid stark ekonomi och större nära gränsen.
• Egen kontroll är gratis: en upplysning du tar på dig själv registreras inte som en förfrågan.

Hur många UC-förfrågningar är för många?

Det finns inget officiellt svar. Varken UC eller Integritetsskyddsmyndigheten publicerar någon gräns, och siffrorna som cirkulerar på nätet, av typen "tre om året är okej men sex är för mycket", går inte att belägga i någon primärkälla. Var gränsen går avgörs av varje kreditgivares egen kreditpolicy.

Det praktiska rådet blir därför inte att räkna till ett magiskt tal, utan att undvika sprutansökningar. Ansök om ett kort i taget, vänta på besked innan nästa, och jämför villkoren i förväg i stället för att ansöka brett för att se vad du blir beviljad. Har du redan många förfrågningar bakom dig är det oftast bättre att låta några månader gå än att fylla på. Gå igenom de vanligaste kraven för att bli beviljad ett kreditkort först, så att en enda ansökan räcker.

Snabbfakta:

• Ingen publicerad gräns: varken UC eller IMY anger något maxantal förfrågningar.
• Ett år: omfrågeuppgifterna gallras senast ett år efter att upplysningen begärdes.
• En i taget: vänta på besked innan du skickar in nästa ansökan.

Så skiljer sig UC, Creditsafe, Syna och Dun & Bradstreet åt

Alla fyra är kreditupplysningsföretag med tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, men de har olika register och används av olika kreditgivare. Den viktigaste skillnaden för dig är att UC har ett eget kreditregister med uppgifter om faktiska lån och krediter, och att en förfrågan hos någon av de andra inte hamnar i UC:s register.

Att en byrå inte rapporterar till UC betyder inte att kreditprövningen är slappare. Kreditgivaren måste pröva din betalningsförmåga oavsett, och en betalningsanmärkning syns hos alla fyra. Skillnaden ligger i vilka spår som blir kvar. Det är hela mekaniken bakom kreditkort utan UC, och en av få vägar framåt för dig som söker kreditkort trots betalningsanmärkning.

Så gör du för att se din egen kreditupplysning

Du kan när som helst se vad som står om dig, och det påverkar inte din kreditvärdighet: en upplysning du tar på dig själv registreras inte som en förfrågan som andra kreditgivare ser. Flera av vägarna dit är dessutom kostnadsfria.

Det viktigaste:

• Gratis: Creditsafe lämnar ut din upplysning kostnadsfritt online med BankID eller per post, och konto på minupplysning.se är kostnadsfritt.
• Betaltjänster: UC:s konsumenttjänster på minuc.se är delvis avgiftsbelagda, och priserna ändras, så kontrollera dem på plats.
• Omfrågandekopia: när någon annan tar en upplysning på dig ska du få en kopia på det som lämnats ut.

1. Steg 1: Börja med den kostnadsfria kopian

   Logga in med BankID hos Creditsafe och hämta din upplysning utan kostnad, eller skapa ett kostnadsfritt konto på minupplysning.se som drivs av Dun & Bradstreet. Där ser du både uppgifterna om dig och vilka som har frågat.

2. Steg 2: Hämta UC-bilden separat

   Eftersom det är UC de flesta kortutgivare frågar behöver du se den bilden också. Logga in med BankID på minuc.se och beställ en upplysning på dig själv. Kontrollera priset först, flera av UC:s konsumenttjänster kostar pengar.

3. Steg 3: Läs raderna som styr beslutet

   Gå igenom inkomstuppgifterna, beviljade och utnyttjade krediter, eventuella betalningsanmärkningar, skuldsaldo hos Kronofogden och förfrågningarna det senaste året. Det är posterna en kortutgivare tittar på.

4. Steg 4: Begär rättelse om något är fel

   Hittar du en felaktig uppgift, kontakta kreditupplysningsföretaget. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten ska de svara utan onödigt dröjsmål och senast en månad efter din begäran. Är du inte nöjd kan du klaga till IMY.

5. Steg 5: Spara kopian till nästa ansökan

   Jämför inför nästa kortansökan. Har antalet förfrågningar sjunkit, eller har en anmärkning gallrats bort, är läget ett annat än förra gången du fick avslag.

Hur länge ligger uppgifterna kvar?

Gallringstiderna är reglerade, inte något byråerna sätter själva. Integritetsskyddsmyndigheten anger hur länge olika uppgifter får finnas kvar om en privatperson, och när tiden gått ut ska uppgiften bort automatiskt. Du behöver alltså inte begära radering.

Anmärkningen försvinner alltså av sig själv efter tre år, även om skulden finns kvar. Det är också därför en ansökan som fick avslag för två år sedan kan få ett annat svar i dag, utan att du gjort något aktivt.

Vad påverkar din kreditvärdighet i praktiken?

Tyngst i UC:s riskprognos väger betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden. Därefter kommer befintliga lån och krediter sett till antal, storlek och betalningshistorik, följt av kreditupplysningar från de senaste tolv månaderna, deklarationsuppgifter samt civilstånd och fastighetsinnehav.

Notera vad som saknas: sparkapital. Eftersom banksaldon och fondinnehav inte finns i registren spelar de ingen roll för prognosen, hur stor bufferten än är. Det förklarar varför någon med god ekonomi men många små krediter kan få ett sämre utfall än intuitionen säger.

Det som går att göra handlar mest om att städa bland krediterna. UC:s egna råd är att minska antalet kreditupplysningar, samla flera små lån i ett, avsluta gamla kreditkonton du inte använder, betala räkningar i tid och undvika fler smålån. En outnyttjad kreditgräns räknas som en beviljad kredit, så ett kort du inte använder påverkar bilden även när saldot är noll. Innan du binder upp mer utrymme är det värt att läsa om för- och nackdelarna med kreditkort.

Att tänka på:

• Tyngst väger: betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden.
• Räknas som kredit: hela den beviljade kreditgränsen, inte bara det du utnyttjat.
• Räknas inte alls: sparkonton, fonder och andra tillgångar utanför registren.
• Går att påverka: antalet aktiva kreditkonton, betalningshistoriken och hur ofta du ansöker.

Dina rättigheter enligt kreditupplysningslagen

Kreditupplysningslagen (1973:1173) ger dig ett tydligt skydd. Ingen får ta en upplysning på dig hur som helst: beställaren måste ha ett legitimt behov, och det är kreditupplysningsföretaget som ansvarar för att kontrollera att behovet finns innan uppgifterna lämnas ut.

Legitimt behov betyder enligt Integritetsskyddsmyndigheten att beställaren har ingått eller står i begrepp att ingå ett kreditavtal med dig, eller i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning av dig. Beloppet spelar ingen roll, och Konsumentverket är tydligt med att ett företag du inte beställt något av inte får ta en upplysning på dig. Företagsupplysningar omfattas inte av kravet.

Du ska också få en omfrågandekopia när en upplysning om dig lämnas ut. Ett undantag är när en bank hämtar uppgifter enbart för kapitaltäckningsberäkning: då räcker det enligt IMY att banken informerar dig via internetbanken eller kontoutdraget. Misstänker du att någon frågat utan legitimt behov ska du kontakta kreditupplysningsföretaget, som måste utreda saken och redovisa sin bedömning.

Har du drabbats av bedrägeri eller bedrägeriförsök kan du dessutom spärra ditt personnummer kostnadsfritt. Enligt Creditsafe samarbetar UC, Creditsafe, Dun & Bradstreet, Syna och Valitive så att en spärr hos en av dem registreras hos de övriga inom en timme. Den gäller först i två veckor och kräver därefter en kopia av polisanmälan, och går inte att sätta i förebyggande syfte.

Bra att veta:

• Legitimt behov: krävs alltid för upplysningar om privatpersoner, oavsett belopp.
• Omfrågandekopia: du ska se vad som lämnats ut, med undantag för rena kapitaltäckningsförfrågningar.
• Rättelse: kreditupplysningsföretaget ska svara senast en månad efter din begäran.
• Tillsyn: Integritetsskyddsmyndigheten ger tillstånd, utövar tillsyn och tar emot klagomål.

Vanliga frågor

Hur många UC-förfrågningar får man ha?

Det finns ingen officiell gräns. Varken UC eller Integritetsskyddsmyndigheten publicerar något maxantal, och tumreglerna som cirkulerar på nätet går inte att belägga. UC uppger att det finns ett statistiskt samband mellan antalet förfrågningar och antalet betalningsanmärkningar, men att effekten är måttlig vid stark ekonomi och kan bli avgörande nära gränsen.

Hur länge syns en kreditupplysning hos UC?

Omfrågeuppgifter gallras senast ett år från det att upplysningen begärdes. Efter det syns förfrågan inte längre för andra kreditgivare.

Påverkas min kreditvärdighet om jag kollar min egen kreditupplysning?

Nej. En upplysning du beställer på dig själv registreras inte som en förfrågan som andra kreditgivare kan se. Du kan kontrollera dina uppgifter så ofta du vill.

Vem får ta en kreditupplysning på mig?

Bara den som har ett legitimt behov, vilket enligt kreditupplysningslagen innebär att beställaren har ingått eller står i begrepp att ingå ett kreditavtal med dig, eller i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning. Kreditupplysningsföretaget ansvarar för att kontrollera det.

Vad är skillnaden mellan UC och Creditsafe?

UC har ett eget kreditregister med dina faktiska lån och krediter, används av storbankerna, och en förfrågan där syns för andra kreditgivare i upp till tolv månader. Creditsafe bygger bedömningen på andra underlag, används ofta av nischbanker och kortutgivare, och en förfrågan där hamnar inte i UC:s register. Båda står under tillsyn av IMY och båda ser en betalningsanmärkning.

Hur länge sitter en betalningsanmärkning kvar?

För en privatperson gallras en betalningsanmärkning tre år efter den dag den registrerades. En skuldsanering ligger kvar i fem år från dagen för det första beslutet, och missbruk av kontokort i två år.

Kan jag spärra min kreditupplysning?

Ja, men bara om du utsatts för bedrägeri eller bedrägeriförsök, inte i förebyggande syfte. Spärren är kostnadsfri, och enligt Creditsafe räcker det att kontakta en av byråerna eftersom UC, Creditsafe, Dun & Bradstreet, Syna och Valitive registrerar spärren hos varandra inom en timme.

Källor

• Integritetsskyddsmyndigheten, Kreditupplysningslagen (KuL): imy.se
• Integritetsskyddsmyndigheten, Kreditupplysning, vanliga frågor och svar: imy.se
• UC, Så bedömer vi kreditupplysningsfrågor: uc.se
• UC, Personupplysningar: uc.se
• UC, När får man beställa en kreditupplysning: uc.se
• MinUC, Vad är UC Riskprognos: minuc.se
• MinUC, Vilka lån och krediter finns med i min kreditupplysning: minuc.se
• MinUC, Kreditvärdighet: minuc.se
• Creditsafe, Lagar för kreditupplysningsverksamhet: creditsafe.com
• Creditsafe, Spärra ditt personnummer: creditsafe.com
• Dun & Bradstreet, FAQ för privatpersoner: dnb.com
• Konsumentverket, Får ett företag göra en kreditupplysning på mig: konsumentverket.se